Tanke....

Tänk om alla ensamma människor skulle samlas, för en liten fest sådär.. Vilken sjuhelvetes tillställning det skulle bli...

Som sagt.... fotboll och frisyrer...

Som jag lovade igår ska jag skriva om fotboll och frisyrer idag.. Vi börjar med fotboll. Vi spelade matcher idag, på konstgräs.. Det 1-1 i båda.. Bra, bra... Fullt godkännt. Jag spelar alltså i ett damlag, division 5 (jaaa, den sista innan reservlagsserien). Men vi e bra, på riktigt alltså... :-) Vi tränar hårt, och i år är helt klart målet att vinna för att komma upp till fyran. Helt realistiskt.. Det kommer ju märkas här på bloggen, ju mer jag skriver om oss ju bättre går det. OM det inte blir nån mer fotboll på den här bloggen är det antagligen dags för oss att byta sport, schack kanske?...
Jaha... det här med frisyrer då.. Långt eller kort, blond eller brunett. Jag har väl den största delen av mitt liv haft långt hår, klippte mig page-kort i början av gymnasiet nån gång.. Trivdes inte alls. Skyller alla depp-perioder under den tiden på för kort hår. Det växte iaf ut till sist.. ( ett litet tips bara: om ni ska låta kompisar klippa er, gå inte på att 2 stycken gör det... genom att börja från var sitt håll... När de möts mitt bak är sannolikheten stor att du hör ett: Ojdå!!!!). Jag har alltså haft långt, tjockt hår de senaste 8-10 åren. I höstas tänkte jag att nu e det dags att göra nåt, så i tisdags var det äntligen dags... Jag åkte till frisören på lunchen och tog mod till mig att säga vad jag tänkte... frågade lite försynt om hon trodde det skulle funka.. (hon ska ju va proffs, hon kunde ju ha avstyrt mig i värsta fall). I ett nafs åkte de första 30 centimetrarna av, nu kunde jag inte ångra mig. En hel hög med rödaktigt (snarare kastanjebrunt) låg sen i en hög på golvet... många års sparande ner i soporna bara.. :-)
Jaja, slutet gott.. Det slutade med väldigt uppklippt i bak (lite rufs sådär) och lite längder kvar fram.. Har inte ångrat mig hittills, supernöjd!! Ikväll blir det mys med Fd... God mat, öl och schlager.. Väldigt Svensson-aktigt... hihi..

Redan februari...

Till alla mina trogna läsare... Jaaa, jag vet att ni e många.. ;-) Ni har ju märkt att jag varit borta ett tag. Jag har alltså till sist fått mitt lilla bredband till mig! Jag är alltså relativt nyinflyttad i en tevlig 2:a.. Tidigare bodde jag i hus med sambo och 2 "plastbarn" (nu 6 och 16 år). Nu e det jag o katten..
Jag gör mitt bästa för att uppträda som en "riktig" singel, men jag e nog inte så bra på att va singel. Så klart... kan kanske va lite svårare med tanke på att jag träffar min fd sambo ca 3-4 ggr i veckan. Det är så skönt att vara själv!! Men jag vill ju inte vara ensam... Jag flyttade in hos min fd ett par månader efter vi blivit ihop. På ett sätt var det kanske för tidigt, men kändes ändå rätt. Var iofs en stor omställning att gå från vanlig 21-åring till att bli sambo med hus o "nästan-barn".. Innan det har jag i stort sett hoppat från ett förhållande till nästa.. När jag tänker har jag inte varit riktigt singel sen jag var 16 eller nåt...
Om nån frågar så är jag singel, men jag är ändå inte ensam. Jag vill absolut inte in i ett allvarligt förhållande.. Nu vill jag leva... Känna efter vad det är JAG vill.. Även om jag har varit självständig innan oxå, har det ju alltid funnits en kille som påverkat mig - medvetet eller omedvetet...
En av de bästa stunderna i min lägenhet hittills är när jag tog fram min nyinköpta Häagen Dasz (Strawberry-Cheesecake) satte mig i soffan med katten och bara njöt... Åt såklart direkt ur burken (precis som i amerikanska filmer ni vet)....
Nu e det nedvarvning, helt slut efter den här veckan.. Imorrn kommer det handla om frisyrer och fotboll... :-)